.

..har dagen känts som. Vaknade ur balans.. känner mig nere. Tänker på A och mår fysiskt illa... tryck över bröst flera dagar, eller egentligen bara KÄNSLAN av det. Vilsen i pannkakan.. och bölig som tusan. Ålderkris eller klimakteriet kan man ju undra. Gråter för A, gråter när jag ser sonen spela hockey, gråter när svägerskan kommer förbi på besök och kramas.. Jag konstaterar krasst: UR balans.