.

Sitter just nu hemma och dricker en kopp kaffe, en mellanlandning mellan stora och lilla sonens skolavslutning. Äldste sonen har precis haft sin och om 1 timme börjar den yngsta sonens. I år var storsonen med i killkören (och spelade inte trummor för en gångs skull). Jag satte mig i bänken, ont i huvudet hade jag - tänkte för mig själv, att i år blir jag nog inte så berörd.... jo tjena...
Den ena låten efter den andra avlöste varandra, med fantastiska duktiga elever på sång och musik.. helt otroligt, en fröjd för örat. När killkören av finniga, blyga, snygga, otroligt fina tonårspojkar sjunger i falsett "My heart will go on" , var inte ett ansiktet i bänkraderna torra. Man liksom både skrattade inombords av deras mod , log åt deras röda kinder - men framför allt... man känner sån värme mot dessa unga grabbar och framför allt så älskar man sin egen son så man tror man skall gå sönder. ... Härliga härliga skolavslutningar!