.

Yngste sonen hade engelskaförhör förra veckan
på 16 glosor. Vi hade tränat varje kväll inför detta.

I fredags hade själva glosförhöret ägt rum och när jag
frågade honom hur det hade gått, så hade han fått
alla rätt!

- Nämen vad skoj, säger jag
- Jo... men mamma... jag fuskade ju!
- VA?!?! Har du fuskat, säger jag upprört
(jag vet att han på sin vänsterarm med stor röd tuschpenna hade
skrivit ordet KITOS- dvs tack på finska, eftersom han tyckte
det lät så skoj när jag en kväll hade sagt det, men fuskat med engelska-
glosorna?!?)

- Jamen Mamma!! Jag övade ju VARJE KVÄLL, det är ju fuskigt!

Öh.... har haft ett pedagogiskt snack med sonen om hur man hanterar läxor och varför man gör dom och på vilket sätt...
Men han tycker fortfarande att han har fuskat.

Denna vecka har har dubbelt så många glosor till förhöret.
Jag får nästan hoppas att han får ett fel så han inte tycker att han har fuskat denna gång också, eller få för sig att säga till fröken att vi sysslar med fusk hemma.