.

Igår hade min kollega M ringt till min mobil på kvällen. Själv var jag iväg och sjöng och upptäckte hennes missade samtal strax efteråt. Blev lite orolig. Vi brukar ju inte ringa till varandra på kvällarna... till saken hör att vi skulle ut och resa tillsammans dagen efter, samt att hon själv tidigare samma dag varit på sinn fd kollegas minnestund, en fd kollega som hastigt och oförklarligt gått bort.
Ringer min kollega M. Hon svarar inte på mobilen och hemma är det upptaget. Ringer igen, och igen och igen.
Det bara måste ha hänt något!

Till slut skickar jag ett sms och frågar om det har hänt något och ber att hon ringer upp igen.
När vi väl får tag på henne så ställer jag naturligtvis frågan om något hänt , eftersom hon har sökt mig både på mobilen och hem,  varpå hon förvånat säger: Nä, varför tror du det?
När jag förklarar att jag blev orolig så skrattar hon bara till och säger att den enda anledningen hon ringde till mig var att säga till mig att hon är glad att ha mig som arbetskamrat!!

Under minnestunden av hennes fd kollega lovordade alla kvinnan som gått bort, och man kan ju undra om hon som gått bort verkligen visste hur mycket hon var omtyckt när hon levde??

Därför ringde kollega M till mig, bara för att säga detta till mig nu. Medans man finns och medans man har möjlighet att säga det till varandra
Det fick en själv att tänka till. Så glöm inte att säga goda saker till varandra när ni har möjlighet!