.

Kommer att tänka på mina underbara kollegor M och P. Båda dessa älskvärda figurer har underbara personligheter och egenskaper.
M räknar tågvagnar. Hon är dödsallvarig och nått som hon bara MÅSTE göra.
Ibland är hon på resande fot och när man ringer henne då, så kan hon helt plötsligt skrika:
 -Jag kan inte prata längre för nu kommer det ett tåg!!
Och så slänger hon på luren.
Hon räknar också andra saker, tex. hur många rutor det finns på en gummibit som sitter fast på våra blyertspennor på jobbet. 84 rutor är det.

Sen är hon löjligt förtjust i väghyvlar. Hennes högsta dröm är att få köra en sådan.
En gång fick hon en körning i födelsedagspresent. Hon spelade dessutom in en film på sig själv när hon körde väghyveln. 

Min andra kollega P har också roliga egenskaper.
 Dels vet hon inte om att hon är hysteriskt rolig ibland.
Det är otroligt underhållande. Hon hittar tex på egna namn på tv-program och tror på största allvar att programmen verkligen heter så.
Vi satt och pratade en dag på jobbet och jag kom in på tvserien Ally McBeal.
Helt plötsligt börjar P att tokskratta!
-hahha, du är rolig du Ullangullan, så heter det väl inte?!?, säger P med tårarna rinnandes nedför kinderna.
M och jag inser snabbt att P har ett eget namn på denna serie och ler lite smått och frågar vad HON tror att serien heter.
Då slutar hon tvärt att skratta och säger tvekande.
- . jomen den heter väl ändå Ally McBEAN, eller?
För någon vecka sedan frågade hon oss om vi såg på den där danska polisserien som var så bra.
-Vilken då?, frågade vi.
-Den med Anna FIL , säger P helt allvarligt.
 (hon uttalade också hennes namn precis som jag skriver: Fiiiiiiiiiiiiiil )

Under en fikarast kommer det också fram att denna underbara kollega brukar läsa 4 böcker samtidigt och att hon är väldigt intresserad av kvantfysik....
Hon är dessutom livsfarlig att ta med ut på en promenad. Det är med livet som insats man gör det.
Skulle P få ett telefonsamtal under promenadens gång, så har man nu snabbt lärt sig att ta sig till
närmaste gatuhörn, där man kan se till att P står stilla. Hon kliver rakt ut i vägen, utan att titta sig för medans hon pratar i telefonen och glor ner i backen.

En gång när M och P var ute och gick brevid en väldigt trafikkerad väg så säger M på skämt.
-här är det nästan bara att säga ett, två, tre och sedan gå!
Vad gör P då?
Jo!, på ordet GÅ , så gick hon. Rakt ut i vägen!
Tur att dom överlevde

Jag inser att jag inte har något själv att komma med som andra skulle tycka vara charmigt och roande.
 Jag frågade mina kollegor om de inte tycker att jag också hade någon egenskap som var speciell.

Det blev tyst Sen fick jag två egenskaper levererade
-Du är liksom som Don Quijote?, säger M. Vill att allt skall vara rättvist
-Du är liksom ÄKTA, säger P.  

Inget fel i det i och för sig.
Tror ändå att jag skall börja med något.
Kanske räkna fönsterrutor på hus eller nått? 

Fast skulle jag säga detta till min sambo så vet jag precis vad han skulle säga.
 
-Du har redan tics!.. Du är kan ju aldrig sitta still, och sen är du sjukligt effektiv!" 
Det är två egenskaper!

Tja.. det kanske duger det med? Alltid retar och roar det nån!